Det gör ont, ont i både kropp och själ.
Det är tomt vart jag än går.
Jag är tom och trött.
Man kan höra ekot i min kropp och jag orkar inte fylla den igen.
Inte just nu, inte just idag.
Ekot får vara kvar ett tag till för jag är rädd att glömma annars.
Glömma min livskamrat.
Min Jack
söndag 11 april 2010
Prenumerera på:
Kommentarer (Atom)